- Effektivitet: En lågenergilampa producerar inte lika mycket värme som en glödlampa och ger därför mer ljus per watt. Hur mycket mer varierar mellan olika lampor och beror även på var de används. Benämningen ”lågenergilampa” är missvisande då lampor med lika eller bättre effektivitet existerar. Effektiviteten sjunker också i viss mån med drifttiden
- Inköpspris: Lågenergilampor är dyrare i inköp än vanliga glödlampor, främst på grund av att de innehåller mer elektronik och kemikalier och är mer komplicerade att utveckla och tillverka. Men lågenergilampor är inte dyrare i inköp om man ser till dess livslängd. EU har sedan 2001 belagt import av lågenergilampor från Kina med en tull. Det lönar sig INTE att köpa en dyrare lågenergilampa.
- Livslängd: Lågenergilampor ska hålla 6-15 gånger längre än vanliga glödlampor. Dock kan livslängden variera kraftigt mellan olika märken, modeller och lampor, samt beroende på hur och var de används. ”Den specificerade livslängden gäller inte om lampan ständigt tänds och släcks, eller om temperaturen är för låg.
- Temperaturkänslighet: Lågenergilampor bör enligt vissa bara användas i välventilerade armaturer, eftersom temperaturen i slutna armaturer snabbt kan stiga till nivåer som drastiskt förkortar livslängden på elektroniken. De kan klara kyla ner till ca -30 grader C, dock med sämre ljusstyrka, vilket ger mindre besparing. Vissa lågbudgetlampor tänds inte alls om det är för kallt. Temperaturkänsligheten kan dock skilja mellan olika märken och modeller. Man bör alltid fråga tillverkare eller försäljare så att man köper den lampa som är lämpligast för just den armatur man tänkt använda den i. Vissa modeller är speciellt gjorda för att tåla extra höga eller extra låga temperaturer.
- Färgåtergivning: Liksom de flesta standardlysrör har lågenergilampor något sämre kvalitativa ljusegenskaper än glödlampor och halogenlampor, bland annat lite sämre färgåtergivning (Ra 82). Denna mellankvalitetsklass kallas i Sverige för ”fullfärg”, för att skilja dem från den äldre sortens ”enkelfärgslysrör” som tidigare var standard för lysrör. Vissa specialaffärer och nätbutiker säljer så kallade ‘fullspektrumlampor’ med bättre färgåtergivning (Ra 91-96) men något sämre ljusutbyte per watt och högre pris på grund av att de innehåller fler fosfortyper. Dessa kallas ”fullfärg special” i Sverige.
- Starttid: Moderna lågenergilampor med högfrekvensdriftdon flimrar inte men tar vanligen mellan 1 och 7 minuter att värmas upp och nå full ljusstyrka i rumstemperatur. De är därför mindre lämpade för utrymmen som man vanligen bara besöker som hastigast, till exempel toaletter, garderober och källare, och ger där heller ingen större besparing eftersom man har tänt så kort stund, utan passar bäst där man har tänt hela dagarna, till exempel i korridorer på arbetsplatser och liknande.
- Dimbarhet: Vanliga lågenergilampor fungerar inte med vanliga ljussensorer, dimrar med mera. Detta beror på att denna typ av utrustning brukar ge i en varierad spänning, vilket fungerar bra för att sänka en glödlampas ljusstyrka men inte ger samma effekt på en lågenergilampa, där den tvärtom kan mångfaldiga strömförbrukningen och orsaka att lampan överhettas. Man måste därför använda ljussensorer och dimrar som är särskilt avsedda för lysrör och lågenergilampor, alternativt köpa dimbara lågenergilampor, vilka ofta är betydligt dyrare. Ljuset blir också kallare och faddare när det dimmas, inte varmare som när man dimmar en glödlampa eller halogenlampa.
Texten från Wikipedia